Jag har tänkt på en sak. När man var liten var sånna här grejer jättestora ju. Man skulle ha luciatåg, och det var övning för sång osv osv. Nu märkte jag knappt av att det ens var Lucia. Hade inte mina småsyskon gått Luciatåg på dagis igår hade jag säkert inte ens märkt av det. Sen var det ju så också att man inte kunde vänta på julen skulle komma. Man var helt tokig. Nu har jag inte ens satt upp ljusstakar än..? Det känns inte lika stort längre som när man var liten. Vilket är trist. Eller är det bara jag som har svårt att se fram emot saker för tillfället? Haha..